Om Stateless

10 november 2005

Präster för slaveri

Jonas Gardell skriver på DN debatt idag om vad jag påbörjade igår:

Att som Åke Green hävda att homo­sexualitet är en cancersvulst i samhällskroppen är inte att hävda en religiös trossats. Cancersvulstliknelsen kommer inte från Jesus. Den kommer från Hitler.

DN - Debatt - "Att likna bögar vid cancer är uppmaning till hatmord"

Bibeln har en del positivt att säga om slaveri och om att man bör tukta hustrun om hon inte lyder. Det är dock inte ofta man får höra "bokstavstroende" präster som argumenterar för slaveriets återinförande. Att tjockboken också har en förvriden syn på homosexualitet lockar däremot fram de mest häpnadsväckande dumheter från männen i svart (ja, det är ju oftast män som bräker i den flocken). Ett gäng känner behov av att skriva en protestlista mot kyrklig välsignelse av homopar fast det inte kommer att påverka deras "yrkesutövning" på något sätt. Och då talar vi inte ens om att minst 20% av stollarna som skrivit på listan visat sig vara pensionerade eller inte tillhöra Svenska kyrkan överhuvudtaget.

Stollarnas överstepräst är tveklöst Åke Green. Man måste dock medge att gubben är medietränad. Jag menar, inte nog med att han sätter ihop en predikan fylld av grova påhopp och kränkningar. Han faxar sen ut den till massmedia ihopp om att locka media till den kommande gudstjänsten. Vi kan alltså lugnt konstatera att Åke fiskar efter att bli anmäld, åtalad och fälld för hets mot folkgrupp. Martyrskapet hägrar, och förmodligen mer himmelska belöningar också...

Föga förvånade har liberala redaktörer och krönikörer gått ut hårt till Åke Greens försvar. Att fälla Green enligt hetslagstiftningen skulle vara förödande för yttrandefriheten i allmänhet och religionsfriheten i synnerhet ylar de. Vettiga argument för detta lyser med sin frånvaro, och det faktum att samma liberala "bombhöger" (som Jan Guillou brukar kalla dem) är extremt tysta när det talas om inskränkningar i yttrandefriheten för andra grupper (islamister, vänstergrupper osv) är också talande.

Kommer Åke Green att frias i Högsta Domstolen? Troligen. Men det är bara ytterligare ett symptom på det rättshaveri som utspelat sig sedan domarna började falla efter EU-toppmötet i Göteborg 2001.

08 november 2005

Kulturarbetare...

I söndags var jag på Konsthallen och lyssnade på berättelser från helt vanliga Malmöbors liv. 100 av stadens invånare hade fått hjälp med att formulera en berättelse ur sitt liv. Det hela är ett projekt med stöd från Kulturnämnden, AF-Kultur och de vanliga bidragsinstitutionerna. Det är här det börjar gå snett....

Jag tycker att grundidén är lysande. Vanliga Malmöiters berättelser ur livet. Om bara inte kulturarbetarna blivit inblandade. Då hamnar nämligen berättandet på Konsthallen, inför en exklusiv publik ur Malmös övre medelklass. Och så ska det göras en bok, och en teaterföreställning och det ska projektledas och formges och filmas och bla bla. Som framför allt den kulturellt konsumerande medelklassen förväntas ta del av. Givetvis bakas det in i en analytisk ram. Då låter det så här:

"Malmö har förändrats. Gått från klassisk arbetarstad till modern stad med t ex en högskola som växer så det knakar, en bro mot kontinenten och med ett bostadshus som skruvar sig mot himlen. Men hur ser då malmöbon ut idag, 2005?"
Jaha, en arbetarstad kan inte vara modern? Tror de att malmöbon ser annorlunda ut idag än när det fortfarande var en arbetarstad? Newsflash: arbetarklassen finns fortfarande, den har inte försvunnit och den sociala utslagningen accelererar! Det är bara det att det sker utanför de kulturella salongerna...

Tänk om man istället tagit berättandet ut på gatan! Kom till Slottsmöllan på lördag kväll och berätta din historia. Eller på Nydala-toget, på Sorgenfris fotbollsplan, Rosengårds Centrum, Augustenborgstorget...

Enligt uppgift har projektet fått 700 000 skattepengar. Och eftersom jag själv rört mig i de där kulturkretsarna känner jag förstås igen en hel del av namnen på de som fått del av bidraget. För det är ofta samma lilla krets av personer som får kulturstöd och bidrag till diverse projekt, gång på gång på gång...

Men berättelser är gratis, och lyssnandet likaså. Fast det är ju klart, kulturarbetarna ska ju också leva...